Vad betyder huggningsklasserna R1, R2, G1, G2, S1 och S2?
Huggningsklasser visar vilket utvecklingsstadium skogen befinner sig i. I en skogsbruksplan kan du snabbt se om ett bestånd främst är röjningsskog, gallringsskog eller äldre skog. Det hjälper dig att förstå vilka åtgärder som kan bli aktuella och när fastigheten kan ge virkesintäkter.
Bokstäverna ger en första överblick: R står för röjningsskog, G för gallringsskog och S för slutavverkningsbar skog. Siffran skiljer mellan olika stadier inom varje grupp. Huggningsklassen är däremot inte ett besked om att du måste genomföra en viss åtgärd direkt.
R1 – låg röjningsskog
R1 betyder att beståndet är i ett tidigt stadium av röjningsskog och att träden är lägre än 1,3 meter. Skogen kan fortfarande behöva åtgärder för att rätt träd ska få utrymme att utvecklas, men någon större virkesintäkt ligger normalt inte nära i tiden.
För en köpare är det intressant att se hur många hektar som finns i R1 och vilka föryngrings- eller röjningsåtgärder som redan har utförts. En stor andel ung skog innebär ett annat tidsperspektiv för ekonomin än en stor andel äldre skog.
R2 – högre röjningsskog
R2 är röjningsskog där träden är över 1,3 meter. Här är det särskilt viktigt att läsa skogsbruksplanens åtgärdsförslag: behövs röjning, när föreslås den och hur stor areal gäller det?
Röjning kan vara en viktig investering för skogens framtida utveckling. Som köpare bör du därför räkna med eventuella kommande skötselkostnader, även om beståndet inte ger någon större intäkt just nu.
G1 – yngre gallringsskog
G1 betyder yngre gallringsskog. Beståndet har kommit längre i sin utveckling och gallring kan vara en aktuell eller framtida åtgärd.
En gallring kan ge virkesintäkter, men resultatet beror på bland annat volym, trädslag, kvalitet, vägar och avverkningskostnader. Se därför inte en stor G1-areal som ett löfte om ett visst kassaflöde. Läs hur mycket virkesförråd per hektar som finns och vilka åtgärder planen föreslår.
G2 – äldre gallringsskog
G2 är äldre gallringsskog som har uppnått lägsta ålder för slutavverkning. Det betyder inte att slutavverkning alltid är den bästa åtgärden just nu. Beståndets tillstånd, tillväxt och skogsägarens mål behöver också vägas in.
När du granskar en G2-fastighet, titta på hur många hektar och hur stor virkesvolym som ligger i klassen. Fråga sedan vilken åtgärd som är planerad och varför.
S1 – yngre slutavverkningsbar skog
S1 är yngre slutavverkningsbar skog. Beståndet har nått ett stadium där slutavverkning är möjlig att överväga, men det kan också finnas skäl att låta skogen växa vidare.
För köparen kan S1 innebära viss flexibilitet i planeringen. Jämför beståndets uppskattade värdetillväxt med den ekonomi och de mål du har för fastigheten. Be gärna en skogskunnig rådgivare bedöma större bestånd innan du bygger en köpkalkyl på en tidig avverkning.
S2 – mogen slutavverkningsbar skog
S2 betyder mogen slutavverkningsbar skog som enligt planens bedömning bör slutavverkas. En fastighet med stor andel S2 kan därför ha möjlighet till virkesintäkter relativt snart.
Men kontrollera volym, kvalitet, tillgänglighet och eventuella naturvärden. Räkna också med avverkningskostnader och kostnaden för att anlägga ny skog. S2 är en beskrivning i skogsbruksplanen, inte en färdig beräkning av vad du får kvar efter avverkning.
Finns det fler huggningsklasser?
Ja. Du kan också se K1 och K2 för kalmark före respektive efter föryngringsåtgärder. S3 betecknar skog som är mogen för slutavverkning men som enligt planen bör sparas, exempelvis av naturvårdsskäl.
Blanda inte heller ihop huggningsklasser med målklasser som PG, PF, NO och NS. Huggningsklassen beskriver skogens utvecklingsstadium. Målklassen beskriver inriktningen för skötseln. Båda kan stå i samma skogsbruksplan.
Hur använder man huggningsklasserna när man köper skog?
Börja med att se hur fastighetens produktiva skogsmark är fördelad mellan klasserna. En fastighet med mycket R1 och R2 kan kräva skötsel och tålamod innan större virkesintäkter kommer. En fastighet med mycket S1 och S2 kan ha fler möjliga avverkningar på kortare sikt, men priset kan också spegla det stående virket.
Gå därefter vidare från bokstäverna till beståndens faktiska uppgifter:
- Hur många hektar och hur mycket virke finns i varje klass?
- Vilka trädslag och vilken ålder har bestånden?
- Vilka åtgärder föreslås under de närmaste åren?
- När gjordes planen, och har något avverkats sedan dess?
- Hur ser vägar och åtkomst ut för de bestånd där åtgärder planeras?
En jämn fördelning mellan yngre, medelålders och äldre skog kan ge andra möjligheter att planera skötsel och intäkter över tid än en fastighet där nästan all skog tillhör samma klass.
Vanliga frågor
Betyder S2 att jag kan avverka direkt?
Nej. S2 visar planens bedömning av beståndets utvecklingsstadium. Innan avverkning behöver du kontrollera aktuella förhållanden, vilka regler som gäller och om planen fortfarande stämmer.
Är en fastighet med mycket R1 och R2 sämre?
Inte nödvändigtvis. Den har ett annat tidsperspektiv för skötsel och intäkter. Pris, bonitet, föryngringens kvalitet och framtida kostnader avgör hur intressant den är för dig.
Är G2 samma sak som S1?
Nej. G2 klassas fortfarande som äldre gallringsskog, medan S1 klassas som yngre slutavverkningsbar skog. Läs beståndets åtgärdsförslag och övriga uppgifter för att förstå skillnaden i det enskilda fallet.
Sammanfattning
Huggningsklasserna ger en snabb bild av skogens utveckling: R1 och R2 är röjningsskog, G1 och G2 är gallringsskog, och S1 och S2 är slutavverkningsbar skog i olika stadier. För att bedöma en skogsfastighet behöver du också läsa areal, virkesförråd, åtgärdsförslag och planens datum.
På Skogsfastigheter.se kan du jämföra aktuella fastigheter. Be om skogsbruksplanen för objekt som intresserar dig och använd huggningsklasserna som en startpunkt för att förstå skogens möjligheter och kommande arbete.